Perak och turisterna

Med två bussar och en båt korsar vi delstaten Perak som betyder halvblod. När de kinesiska köpmännen slog sig ner i Malaysia och gifte sig med malaysiska kvinnor uppstod pernakan-kulturen som kännetecknas av rikt utsmyckade kläder och hus. Inte för att vi ser något av detta. Istället lägger jag märke till att folk kör moppe med koftorna trädda på sig bakochfram så slipper de ha något varmt på ryggen, och att det vanligaste sättet att servera dryck på är i plastpåse och med sugrör. En kille på bussen plockar upp sin mobil, det är en kanin med genomskinligt platshuvud en enda stor rosa dunboll som kropp. Det är roligt men ännu skojigare var turisten i morse:

En kille kommer in på turistkontoret, och kastar ett öga på de fem planscherna som beskriver olika turer man kan ta i Cameron Highlands. Adventure tour, Agricultural tour… de flesta innehåller lite av varje men har ändå tydliga profiler. Varje moment på de respektive turerna återges med text och bild. Killen: ”Jag vet inte vilken tur jag tog med er igår, men teplantagerna var stängda på måndag.” Tjejen bakom disken nickar. Jag hade dött av skratt. Han vet inte vilken tur han tog igår! Han vet inte om han såg kålhuvuden eller fjärilar. Minns inte om han åkte jeep eller båt. Sen förklarar han för henne, som om hon inte visste det, att teplantagen är stängda på måndagarna. Åh, det krävs en ängels tålamod med turister.