Angkors tempel är många, jag räknar till sextio på en karta över det vidsträckta området. Tempel utanför staden Siem Reap är Kambodjas nationella stolthet, en turistisk attraktion och ett pilgrimsmål. De byggdes från 800-talet till 1400-talet då Khmerernas rike var ett av de största i Sydostasien, och då rätten att hålla till i hus av sten var förbehållen gudarna. Människornas hus i miljonstaden Angkor var av byggda av trä och har multnat bort. På tempelområdet finns också konstgjorda sjöar, de fyllde förstås en praktisk funktion men symboliserade också sjöarna som Shivas heliga berg Meru var omgivet av, och kungarna av Angkor jämställde sig gärna med gudar.
Fransmännen ”upptäckte” Angkor 1860, då fanns inte bara ruiner utan även ett stort kloster med munkar och slavar. Portugiserna hade dessutom också kommit till tempelstaden tvåhundrafemtio år tidigare men det var först från sekelskiftet 1800 som templen populariserades i väst och förvandlades till en internationell besatthet.
Men vad handlar templen om? Tomas läser: 54 gothic towers decorated with 216 coldly smiling enormous faces… Madam, pineapple for you! Cold drink! The Khmer Empire was in the 12th century… Tomas, du måste ta på dig hatten! Tomas avbryts ideligen av den moderna tiden och stundens allvar. Det är jag, och så är det försäljarna som styr över landet “One dollar”. Allt från en uppskivad mango till ett helt musikinstrument kostar en dollar.
Mest köper vi dock vatten, det är ont varmt och vi är inne på vår tredje en och en halvliters flaska vatten för dagen. Så är det torrt också, grönskan är matt. När vi kommer till de stora anlagda sjöarna inser jag hur mycket jag älskar vatten och hur utsatt jag känner mig i landskap där marken dammar. Det känns som ens liv hänger på en skör tråd, fastän det inte är någon fara egentligen. Landskapet påminner mycket om stora delar av Indien: röd jord, stora träd, vackra vyer och det obönhörligt torra. Om Angkor låg i Indien hade det inte alls varit lika avslappnat. Alla motorfordon hade tutat öronbedövande, maten hade varit mycket sämre, om man ser till råvarorna, allt hade varit smutsigare och mängder av tiggare hade suttit längs vägarna. Indien är ett fantastiskt land men jag förstår inte varför de inte klarar av vissa saker, sånt som krigshärjade Kambodja klarar av.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar