tisdag 10 juni 2008

När jag blir gammal

Vi åker på slingrande väg vid kusten, ser smaragdvatten, vita klippor, mörka cypresser och silvriga olivlundar och jag undrar varför jag bor i Sverige. Eller varför jag föddes i Polen, när det är här som jag hör hemma. Det känns så rätt varje gång jag kommer till Medelhavet. K föredrar havet vid Lofoten där han kan få kall vind i skägget. Själv vill jag vara naken bland blommor. Var och en i sitt rätta element. ”När jag blir stor” har omärkligt ersatts med ”när jag blir gammal”. Då ska allt äntligen gå i uppfyllellse och jag ska ha ett hus vid havet med tropisk växtlighet och katter. Med verandor och terasser, i ett klimat där man kan vara ute när man är hemma. Men inte i Spanien för där läspar de så förbannat. Sydamerikansk spanska är bättre men då är det så långt från Europa. Italien är fullt av vespor och i Kroatien finns ingen konst eller feminism utan lavendel och olja istället. Förresten så ska man inte utsätta sig för höga temperaturer när man är gammal, då ramlar man bara av pinn. Speciellt som man som medelhavstant måste gå i svart.

Inga kommentarer: