Vid Skanstorget i Göteborg, alldeles i närheten av Atalante där Niklas jobbar, har det öppnat en ny affär. Ny och ny, förmodligen har den legat där ett par år, men det är som vanligt, jag hinner inte med, har inte ens en Iphone. Men nu säljer de inte några telefoner utan cupcakes. Eller kanske inte just kakorna, för de ska man för helvete göra själv, utan hela konceptet. Cupcakes-livet, det färggranna, glada och lyckade. Niklas och jag står klistrade vid skyltfönstret till den stängda affären. Klart jag skulle vilja äta socker, gå i ljusblå kjolar och tralla. Eller nej, det vill jag verkligen inte, det har jag aldrig velat. Jag förstår inte hur någon överhuvudtaget kan vilja det. Finns det inget intressantare och roligare än att leka dockskåp i skala 1:1? Men ändå, cupcakes har en förödande dragningskraft. Och med ens inser jag att jag flyttats ett steg längre bort från platsen där alla vill vara. Jag tillhör inte längre den yngsta vuxna generationen.
Nu är det 80-talisternas tur. Det var inte igår det hände, men det är först idag jag inser att jag är en utdöende art. Svartklädd, hårig och sur. Feminist född på 70-talet. Jag står mig slätt i konkurrensen bland alla glada, nykläckta hemmafruar. Jag ville mer än så men lyckades inte med det. Nu har jag varken det ena eller det andra. Jag är varken glad eller hemmafru. Klart ingen hipster vill ha mig. Åh, säger Niklas, du är väl glad. Ja, jo, men inte sådär nöjd. Istället för att äta kakor skriver jag arga krönikor, och vem av dessa hade du hellre dejtat? Dig, säger han förstås. Men Niklas är ju inte heller barn av en cupcake. Helt underbart att vi har varandra, men jag kan ändå inte låta bli att tänka att det kanske är kakorna som är nyckeln. Kan det vara anledningen till att ingen jämnårig kille har haft sina ögon på mig de senaste fyra åren? Min f.d. skämtade att jag aldrig skulle få ett fast jobb för att jag inte drack kaffe. Nu kanske jag aldrig kommer att få en jämnårig kille för att jag inte bakar bullar. Helt ok det med. Jag offrar fikat för ett liv i frihet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar