Det är tur att det inte finns våldsamt mycket att se i de finska städerna med tanke på hur våra dagar fortlöper. Vi vaknar 10.30, kommer iväg 12.00, kör 150 kilometer bakom husvagnar och traktorer, letar hotellrum i två timmar och är helt slut sedan. Jyväskylä är dessutom ett strå vassare än Kuopio vad gäller otillgängliga hotell, men först en parkeringsbot på något vi trodde var en kundparkering. Ett hotell har bytt namn, så det tar en stund att hitta, det är fullt, hotell två är obemannat och fullt, hotell tre ligger bakom en byggarbetsplats, går knappt att hitta och är outhärdligt trist, på hotell fyra checkar man in själv men det går inte att komma in trots att vi drar våra kort i kortläsaren.
Till slut slinker vi in efter några som redan har bokat. Bilen står parkerad på en utfart. Inne på hotellet finns en pekskärm, där man måste fylla i allt från Adam och Eva, och samtidigt springa ut och kolla bilen. Jag har varit med om automatiserad incheckning men inte så här krånglig. Så jag fyller i struntsaker på raden för e-mail-adress, gatuadress… Sedan kommer det: ok, du har betalat, koderna har mailats till dig. Till hitte-på-adressen, alltså…! Gud, tur att de även messar och att vi fyllde i mobilnumret samvetsgrant. Koden ska sedan slås in på fyra olika ställen innan man kommer in till rummet, men där inne har vi det bra. Ett fint rum på Omena hotell för 70 euro. Dubbelt så mycket som för stugorna, men vi kanske har tur trots allt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar